Med känsla för det textila hantverket

Läs Gudruns beskrivning av de hantverkstekniker som används vid framställningen av våra produkter.

Tie & dye – enkel teknik att göra mönster på

Ett riskorn och en tråd, det är allt som behövs för att mönstra via tie & dye-tekniken. Ofta börjar man med att göra ett tryckmönster på tyget, så att man vet var man ska knyta in riskornet någonstans. Mönstret är då uttänkt och lätt att följa med riskorn och knutar. När allt är klart doppar man ner plagget eller tyget i sitt färgbad. Efter torkning är det klart med sin genialt enkla teknik.

Ofta använder man tie & dye tekniken för sjalar som ingår i den typiskt indiska kvinnodräkten. 

tiedye.jpg

 

Blocktryck – en gammal teknik som inte får bli bortglömd

Det finns många sätt att göra ett textilt tryck. Att trycka med block är nog ett av de äldsta. Träblocket skärs ut
i det mönster man önskar. Flera block om man vill ha flera färger. Tryckaren har ofta något litet stämmärke i blocket, så att de olika färgerna passar perfekt in i varandra. Många gånger har jag sett skickliga blocktryckare som med fart och kläm trycker meter efter meter utan att göra några missar.

På blocket kan man också anbringa någon typ av reservage-pasta. Kan vara harts eller vax, kanske en pasta av lera. Efter torkning kan tyget sedan doppas ned i ett färgbad, vilket inte får vara för varmt. Då smälter pastan. Det fick vi lära oss när då vi ville ha ett rött tryck med reservage-färg. Vi fick då låta trycket vara rött och grundfärgen oblekt.

 

blocktryck.png

Röd blocktryckt klänning i fin ekologisk bomull.

 

Chikankari - tråckelstygn på hög nivå

På vår senaste indiska resa ville vi fördjupa oss speciellt i hantverksmässiga tekniker. Broderier av olika slag var mitt första mål för resan. Jag hade kommit fram till att en resa till Lucknow – centrum för högklassigt broderi – var ett måste. Mycket riktigt ser vi så gott som bara handbroderat, när vi promenerar runt i gränderna på marknaden mitt i stan. Det är både mycket noggrant gjorda broderier i chikankari och enklare kanthastitch, vilket är tråckelstygn utan några andra finesser. 

chikankari.jpg

Den röda västen är helt handbroderad och ingår i julkollektionen 2017.

 

Kanthastitch

I Indien tråckelsyr man ihop gamla saris. Ett härligt enkelt sätt att använda gammal textil och skapa något nytt. Ibland ser man högar med sådana täcken. Att få bära hem en stor hög med röda, gula, gröna täcken är en dröm. Att bara få njuta av alla dessa färger och mönster som den indiska kvinnan bär med stor stolthet vad hon än arbetar med. I fabriken, i gatuståndet, i palatsets salar ... Det här är verkligen min INSPIRATION till nya kollektioner, nya mönster, nya hemtextilier. 

kanthastich.jpg

 

Ikat - en gammal teknik med stor finess

Den här tekniken används
 i flera delar av världen.
 I Japan och Indien är den fortfarande mycket använd
 i det hantverksmässiga sättet att få fram ett mönster. Så här går det till:

  • Den färdiga varpen/inslaget binds för i partier utifrån ett fastlagt schema 

  • Man doppar ner varpen/inslaget i ett färgbad 

  • Vill man ha ytterligare färger
 så vindar man upp ett parti trådar och doppar i ytterligare ett färgbad
  • När färgningen är klar tar man bort alla förbundna trådar och sätter varpen i en vävstol 

  • Dags att väva med en given inslagsfärg eller en ikat-bunden inslagsfärg. På det sättet får man vanlig ikat eller inslagsikat