Att trycka med block kräver stor precision och hantverkskunnande. Det gäller ju att pricka rätt! Det svåraste är att få alla olika färger att hamna där de ska. Därför trycks ofta hela mönstret upp med endast tunna linjer, som steg ett. Linjerna fungerar sedan som stödlinjer för tryckaren – och de blir ju också en fin effekt! 

Vi får prova att blocktrycka själva. Det går inte alls särskilt bra. Det är svårt att ta rätt mängd färg och ha ett jämnt tryck på blocket så att det inte blir kluddigt. Jag var inte särkilt bra på det här – oj oj. Tur att vi människor är bra på olika saker!

Det allra svåraste trycket som vi har på gång just nu är detta randiga tyg. Här finns det inga stödlinjer utan tryckaren måste lita helt till sitt ögonmått. Ibland kan verkligen det enkla vara det mest avancerade.

En annan teknik är att trycka med LERA, så kallat MUD PRINT. På vårt besök har fabriken just fått in en stor HÖG med lera som låg och väntade på bearbetning. Leran görs till en pasta och trycks sedan på tyget med block. När leran torkat doppas det tryckta tyget i färg. Leran ligger då kvar och blir som ett reservage på tyget. På samma sätt som man använder vax till batik. Att använda sig av lera fungerar bara när färgbaden är kalla, annars rinner leran av.

Vanligaste färgen vid mudprint är att använda INDIGO. Tygerna doppas ner i flera meter djupa färgbrunnar. Först blir tyget grönt men får den magiskt vackra blå nyansen när färgen reagerar med syre.

Andra växtfärger som används är granatäpple och gurkmeja, som båda ger en gul ton. Det indiska pigmentet ratanjyot ger rött och vår nya favorit ”kashish” utvinns ur järn, blandas med socker och blir en brunsvart färg.

Häng med till nästa inlägg. Nu blir det spaning på stan! 

Hälsningar från Pia i designgruppen