BRODERIERNA – hantverket – människorna
Alla indiska flickor får redan i skolan lära sig att brodera. Ett hantverk som är väldigt centralt i den indiska kulturen. Kanske mestadels här i norra Indien, där vi har våra leverantörer. I trakterna runt Jaipur, New Delhi och Lucknow hittar vi hela tiden de mest otroligt konstfullt gjorda broderier, som man kan tänka sig. Broderier som kan vara antika och gamla – som kan vara nya. Här finns butiker där man bara säljer antika textilier – ett eldorado med överbroderade plagg, allt hantverksmässigt gjort med silketråd, speglar och pärlor.
Jag letar i mitt eget bildarkiv och hittar vårt besök utanför Jaipur i en by där man broderar för hand på beställning. I byn Sara kommer vi in på en gård där en grupp kvinnor broderar sittande på golvet med sy-ramar och garner i alla upptänkliga färger. Det är här som vår tillverkare i New Delhi låter handbrodera, då vi beställer en blus eller tunika med handbroderier. Det är byns äldste som tar emot beställningen som sedan utförs hos familjerna i byn. Han tar också emot betalningen från oss som sedan fördelas inom familjerna. Också en grupp med barn tittar på oss, det celebra besöket. Resan fram till gården skedde naturligtvis med hjälp av en trehjulig auto rickshaw.
Vår leverantör Marcos och Mr Mandeep Singh
Vår leverantör Mandeep Singh visar oss många olika sorters broderier. Varje stad eller by kan vara specialiserad på en viss sorts broderi: chikankari embroidery, kantha stitch (enkla tråckelstygn), kråkspark, kedjestygn, pärlbroderi, speglar – läser jag i mina indiska hantverkböcker. Det gäller ju för oss också att benämna på rätt sätt för att få vårt broderi gjort i den teknik vi önskar. (Marcos är en fabrik i New Delhi som vi anlitat i nästan 20 år och som tidigare drevs av pappa Singh, numera pensionerad).
1. Chikankari embroidery kan sys på många sätt – samma teknik men oftast med bara vitt broderigarn.
2. Kransar med orange tagetes får vi runt halsen som en hälsning när vi kommer till blocktrycksverkstaden eller tryckeriet för våra etiketter.
3. Underbara små tyglappar klipper jag in i min resebok. Antecknar material, vävteknik och annat som kan vara till nytta, när vi är hemma igen.
4. Applikationer är också något som används flitigt i broderierna i Rajasthan. Blandas med pärlor och speglar.
5. Kantha stitch i blått och rött på oblekt bomull. Så vackert!
En stor familj utanför ett tempel vill bli
fotograferad tillsammans med oss. Varför inte?
Samode Bagh – mitt favorithotell i Indien
När vi är i Rajasthan vill jag bo på mitt favorithotell Samode Bagh utanför Jaipur. Det är ett tälthotell som en maharadja byggde för sina jaktturer på stäppen runt palatset. Han trivdes mycket bättre här än i det fina, lyxiga Samode Palace. Här vill jag ägna den tidiga morgontimmen åt att skissa på kollektionen, gå igenom prover vi fått och lyssna på de gröna papegojorna i träden eller de små aporna rasslande utanför muren. En mer inspirerande morgonstund finns inte! En simtur i den gamla poolen och sedan är det frukost. Den här gången är vi helt ensamma vid frukosten på denna gudsförgätna plats på jorden.
Samode Bagh i det tidiga morgonljuset.
Sedan går resan vidare till . . .
Kaladera – ett blocktryckeri som gör en del av vår hantverksmässiga tillverkning. Det finns många verkstäder för denna typ av hantverk. Det är alltid en familj på 12 personer som leder och sköter tillverkningen. Det är tredje generationen vi möter. Är också en sidosyssla (eller huvudsyssla) vid sidan av jordbruket. Ja – när det är skördetid så kommer inga leveranser. Då är alla ute på fälten och skördar. Eller så är det monsunregn och då torkar inte tygerna då det mesta sker mer eller mindre utomhus.
Men BLOCKTRYCK är nästa berättelse i min bok!
Läs kapitel 1 - "Ett stickeri i Dongguan – familjen och tillverkningen" här »
Läs även kapitel 3 - "Ekologisk bomull – en kär bekantskap i 25 år" här »
Läs även kapitel 4 - "Att trycka med träblock – en kunskap som inte får försvinna" här »
Läs även kapitel 5 - "Grekland - ett kärt återseende" - här »