kapitel 4_1.jpg
 

Att trycka med träblock – en kunskap som inte får försvinna

 

Ända sedan vi började tillverka i Indien i början av 90-talet har jag velat göra delar av kollektionen hos de små verkstäderna där blocktryck görs. Jag känner mig ständigt orolig för att dessa gamla tekniker skall försvinna, då alla vill ha perfekt tillverkade textilier till lägsta pris. Men nu när vi skriver år 2020 känns det verkligen att hantverk och småskalig tillverkning har kommit tillbaka. Det har blivit mycket viktigare med äkthet och personlig känsla än lägsta pris. Tack för denna utveckling i världen säger en gammal textilnörd.

 

kapitel 4_2.jpg

Inför att jag skulle skriva den här berättelsen om BLOCKTRYCKT så letar jag i bildarkivet och hittar många bilder från olika verkstäder och olika platser i Rajasthan, den nordvästra delstaten i Indien. Där är man specialiserad på just blocktryckt hantverk. Kan vara både textilt och på olika typer av papper. Vi gör vissa av våra etiketter till hemtextilen just på ett sånt litet ställe som trycker på handgjorda papper. Ett pyttelitet ställe i en trång gränd i Jaipur.

 

I arkivet hittar jag många blocktryckta plagg. Minns inte alltid vilket år eller vilken verkstad som tryckte just de plaggen i den kollektionen. Men det är alltid små verkstäder där det är en familj som sköter verksamheten vid sidan av jordbruket. Är det skördetid blir det ingen tillverkning gjord. Då går jordbruket i första hand. Under monsunperioden i juni/juli är det också uppehåll i tillverkningen, då allt torkas i fria luften.

 

kapitel 4_3.jpg

BLOCKTRYCKTA ROSOR I GRÖNT

Det här var nog ett plagg ur en kollektion runt 2001. Minns att fotograferingen gjordes i Tanzania dit vi var på väg när terrorattacken i New York ägde rum. Minns hur osäkert det var att ge oss iväg på en resa dagen efter denna världsomvälvande händelse. Jätteskön tunika som fortfarande åker fram när jag ska iväg till tropiska breddgrader.

 

 

 

 

 

kapitel 4_4.jpg

Björn, Mr. Bimal och jag själv i Jodhpur 

Det här är en bild från en av mina första resor till Indien. Det var supervarmt i majmånad när vi besökte olika hantverkstäder i Rajasthan. Numera undviker jag verkligen att åka till Indien under den allra hetaste månaden maj. Har upplevt 45 graders värme – då är det otroligt varmt! Hotellen, verkstäderna och bilarna hade ingen luftkonditionering, vilket kunde göra en het dag helt outhärdlig. Familjen Bimal består av en stor familj med många bröder med familjer, som alla bor i samma hus. Dessutom är det föräldrarnas hus. Det var pappan som startade företaget. Så intressant att höra om alla förvecklingarna i denna stora familj på minst 30 personer. Vi besökte i första hand screentryckerier på denna resa, då Bimal tillverkade sjalar för oss.

 

kapitel 4_5.jpg

En grå BLOCKTRYCKT blus

Den här grå blusen hänger fortfarande kvar i min garderob. Jag minns tydligt besöket i blocktrycksverkstaden i Jaipur eller Jodhpur. Minns inte vilken stad längre. Här hade man dukat upp med tryckning av just vår leverans i blocktrycksverkstan. Blusen fanns i rosa, grått och nån mer färgställning. Som vanligt gjord med separata bårder runt halsen. Ärmen har inte heller samma mönster som själva blusen. Det är just så komplicerat det går att göra när ett tryck är hantverksmässigt gjort och inte i jättekvantiteter av samma sort. 

 

kapitel 4_6.jpg

Växtfärgat eller hantverksmässigt gjorda färger

Ofta är blocktryckta textilier färgsatta med egenhändigt gjorda färger. Det kan vara indigo, krapprött, svarta och gula toner. Alla stoffer framställda från naturen. Indigon är vi ju alla väldigt fascinerade av då den färgas i djupa brunnar i en färgkyp som används många, många gånger. Det svarta kommer från järnskrot som får ligga i en bunke och fermentera till svart färgstoff. Det röda kan komma från krapproten eller den lilla cochenill-lusen.

 

kapitel 4_7.jpg

BALOTRA – en stad 10 mil utanför Jodhpur 

Den här lilla staden är en av de viktigaste i traditionerna runt blocktryckning. Här finns många små verkstäder. Vi ser hantverkare sitta utanför sina verkstäder och snida ut blocken i trä. Snabbt och skickligt. Kommer ihåg att vår leverantör sa ”Det här är det allra svåraste vi gjort”. För sitter man i Stockholm och målar en skiss med massor av intrikata detaljer så vet man faktiskt inte mycket om vilka svårigheter som möter dem som sedan ska trycka, brodera och sy den klänning som målades vackert på ett stycke akvarellpapper.

 

 

 

 

kapitel 4_8.jpg

BLOCKTRYCK i hemmakollektionen

Just nu jobbar vi med en hemma-kollektion där vi planerar för många olika produkter gjorda med blocktryck. Det är gardiner, dukar, kuddar och annat plock. Vi använder inte de vegetabiliska gammaldags färgerna, som blir så begränsande färgmässigt. Vi vill ju ha rosa, rött, grönt och blått i starka färger och då får det bli ’moderna’ färger med god hållfasthet i tvätt och solsken. 
 

I skrivande stund letar jag i mitt eget arkiv med små provbitar med blocktryck. Så vackert och ofullkomligt, när det är äkta hantverk. Samtidigt drömmer jag om att snart får åka tillbaka till Indien, då hela Corona-krisen är förbi. Just nu är många fabriker nedstängda. Frakterna och flyget fungerar inte. Svåra tider för oss alla med denna världsomfattande pandemi som ingen har upplevt tidigare.

 

 

 

Läs kapitel 1 - "Ett stickeri i Dongguan – familjen och tillverkningen" här »

Läs vidare i kapitel 2 - "Broderierna - hantverket - människorna" här »

Läs även kapitel 3 - "Ekologisk bomull – en kär bekantskap i 25 år" här »

Läs även kapitel 5  - "Grekland - ett kärt återseende" - här »